Lavendelolja

Förra veckan gjorde jag lavendelolja ur blommorna som jag plockade i mammas trädgård i Italien. Det traditionella sättet att framställa örtolja består av tre steg: Man proppar örter i en glasburk, fyller i med oljan och ställer burken i en solig, varm plats i 30 dagar. Det låter enkelt och genuint men det finns några nackdelar som man får överväga: Ju mer längre oljan står i kontakten med fukten som finns i växterna, desto mer stiger risken att den härsknar och jäsar. Dessutom kan bakterier trivas i en sådan miljö så att det händer ofta att oljan får odör eller en slemming konsistens. På grund av detta, föredrar jag en snabbare och mer hygienisk metod som jag fick lära mig för några år sedan ut av min vänn Marina.
Allt som behövs är en syltburk i glas - typ Bormioli Rocco - en gryta (gärna en tryckkokare), kokande vatten och lite tålamod.
Först och framst häller jag kokande vatten i burken så att det blir ren och bakteriefritt, sedan ställer jag den på gallret tills den är ordentligt torkad.
Nästa steg är att proppa full burken med de torkade växterna och att tillsätta oljan.
Jag tycker att det är bäst att använda torkade örter för att de har en mindre fuktmängd. Örter får silas ordentligt men inte tvättas.
Angående typ av oljan tycker jag att man får välja olika sorter beroende på hur man tänker göra med den färdiga produkten. Vill man göra tvål eller salvor då är olivolja ett bra val men om man tänker framställa massageolja är det bättre att använda oljor som blir snabbsugna av huden. Det kan vara solrosolja eller sötmandel eller druvkärnsolja eller majs eller, för luxiga massager, nyponrosfrö-, aprikoskärn-och jojobaolja.
Jojoba, trots att det är ett dyrbar ämne, skulle faktiskt vara det bästa valet för att framställa en örtolja som har nästan oändlig hållbarhet. Jojoba är egentligen ett flytande vax och det kommer alldrig att härsknar.

När oljan och växter är i burken, sätter jag lock på och överför behållaren i min tryckkokare. Sedan häller jag kokande vatten i och lås locket för att fånga in värmen. Nu är målet bara att behålla värme på lagom läget i ungefär två eller tre dagar.
Man kan av och till tillsätta ännu mer kokande vatten eller ställa grytan på spisplattorna när matlagning är färdigt eller stoppa den i ungen. Alla metoder till att behålla burken varm så längre som möjligt är tillåtna!
När olja är färdig, får man bara sila av blommorna och förvara oljan i en ren glasflaska.
För försiktighets skull, framställer jag den mändg örtolja jag tänker använda så att den är alltid nylagad.

Blåbär på vita mattan

Blåbärsäsong är riktigt på gång nu och även min vita matta i vardagsrummet har fått dela "glädjen" det här året!
Det hände plötseligt en lördag kväll för två veckor sedan medan maken höll precis på att njuta av en skål blåbär med vaniljglass. Fläcken på mattan var enorm och det borde behandlas omedelbart med citronjus och kallt vatten men jag hade verkligen inget lust att ta fram svamp och hink... det var väl lördagkväll för sjutton! Så jag lät bli och det blev helt fel.

När jag hann titta på mattan efter att några dagar hade gått, hade fläcken redan satt fast inne i tyget. Kampen skulle komma att bli riktigt hård, det visste jag ju!
Först och framst försökte jag att skölj bort fläcken med ren citronjus. Syran som finns i citrusfrukter funkar som ett lösningsmedel för naturliga färgämne som till exempel finns i gräset, grönsaker eller frukt. Men man måste agera snabbt för att behandla tyg när fläck fortfarande är våt annars tappar citronjus sitt effektivitet.
Citronsyran kan bleka mörkt eller färgat tyg så det är bättre att använda det blandat med kallt vatten. Min stackars matta är vit så jag kunde göra ett undantag...

Blåbärfläcken bytte genast från mörkblå till lila när jag hällde citronjus på men det satt tyvärr fast. Jag slog då full ett hink med varm vatten, tillsatt lite av min såpa och doppade mattan i. Efter tre timmar hade fläcken bleknat ytterligare en del men det syndes fortfarande för mycket så att jag visste att det var dags för den sista, extrema åtgärd: perkarbonat.

Natriumperkarbonat är ett miljövänligt alternativ till klorin som man kan använda även i kallt vatten till att bleka vit tvätt och till att ta bort fläckar. Det är ganska svårt att hitta ren perkarbonat men på den svenska marknaden finns några bra produkter som innehåller perkarbonat blandat ihop med få andra tillsatser. Jag är inte så förtjust att använda kemikalier i mitt hem men jag vet att någon gång det kan vara oundvikligt och det var precis fallet.

Jag fyllde hinket med varmvatten från kranen och tillsatt två matskedar perkarbonat, sedan lät jag matta stå i tvätt för ett annat par timmar. Äntligen försvann fläcken men om jag inte hade slarvat att behandla den omedelbart, citronjus skulle ha varit tillräckligt.

Inte bara tvål

Om man läser den här bloggen kan man verkligen tänka att jag är nästan bara tvålfixerad! Men det finns faktiskt många andra grejer som jag gör själv utan just tvålar eller tvättmedel. Det är utroligt spännande att se hur man egentligen kan bli självförsorjande genom att ta fram lite gammaldags förnuf och kunskap. Så, vid sidan av tvåltillverkning, bakar jag bröd, gärna med surdeg, syltar och saftar och tillverkar ost och smör. Vi odlar också grönsaker både i trädgården bakom villan och i det nya växthuset vi skaffade förra året. Att göra själv ger frihet och glädje tycker jag och det hjälper att skapa en kritisk tänkande om vad som händer omkring en när det gäller, till exempel, matproduktion. Om jag inte orkar tillverka saker själv, väljer jag gärna småskaliga, ekologiska producenter som kan garantera att vad som jag köper är närodlat och miljösmart.

Druvkärnsolja tvål

Min senaste tvål innehåller druvkärnsolja och har 8% soda rabatt. Jag är vana vid att minska sodas mängd av ungefär 5-6% men jag vill börja sperimentera med större rabatter och ser hur det blir. Som vanligt har jag ställt tvålarna i tvättstugan men fukt i rummet har blivit ganska hög efter några dagar av regn så att tvålen har inte än orkat torka ordentligt. Den svetter på grund av kombinationen mellan fukt i luften och den varma temperaturen. Hemtillverkade tvålar innehåller naturligt glycerin som är en typ "biprodukt" av förtvålningen. Glycerinet gör tvålen mildare men det kan blanda sig med fukten som finns i luften och det kondenserar sedan på tvåls yta. "Svetten" är ett bra tecken i sig. Det menar bara att tvålen innehåller glycerin som verkligen är bra för huden men, om det blir för mycket, det kan leda till härskningen. Nu har jag ställt tvålen i övrevåningen och jag hoppas att den torkar snart. Recepet till druvkärnsolja tvål blir så här:
600 g olivolja
200 g kokosfett
200 g druvkärnsolja
133 g kaustiksoda (8% rabatt)
300 g vatten
10 ml lemon myrtle (Backousia citriodora)

Jag tillverkade tvålen enligt kallprocessen och, när massan blev tjöckare och "randen" började synas, tillsatte jag den eteriska oljan.


Tänk på säkerhet innan ni börjar att laga tvål! Läs sidan under bloggens rubrik ordentligt och kom ihåg att inte variera en enda prick i receptet om ni inte har lärt er hur kaustiksoda räknas ut. Man hittar en förklaring om doseringen av kaustiksoda och detaljerade instruktioner om kallprocessen i tvålskolan här på bloggen.

Eteriska oljor

En viktig fördel med hemtillverkad tvål är att den kan vara helt skräddarsydd. Man börjar med att välja basoljor och sedan forsätter man att "krydda" tvålen med passande doft, färgämne eller tiotals olika naturliga tillsatter inklusive mjölk, honung, torkade blommor, fröer, kaffe, frukt, bivax m.m.
När det angår doft, är eteriska oljor det vanligaste valet för tvålmakare och de är alltid varit mitt eget i alla fall.
Eteriska oljor tillverkas ur olika sorter av växter genom destillering och pressning. Nästan alla doftande blommor eller örtkryddor innehåller eteriska olja i såväl kronblad som i skal, löv, kvistar och rötter. Växter använder den doftande oljan både till att locka insekter och till att skrämma bort skadedjur.
Begreppet olja kan vara lurigt för att eteriska oljor faktiskt har inte något att göra med fett utan de har mer släktskap inom alkohols och lösningsmedels familj.
Det finns en massa böcker och webb-sidor om eteriska oljor och jag tänker inte säga mer om dem här, men jag vill bara upprepa några viktiga allmänna råd.
Eteriska oljor är starka ämne som måste alltid användas med hänsyn och försiktighet. De ska absolut inte svälja eller smörja rå på kroppen för att det finns oljor som är giftiga och som kan skada hud. De har en väldig stark doft som kan få känsliga individer att må illa eller att få migrän. Under graviditen är det bättre att inte syssla med eteriska oljor. Vid inköpet får man vara försiktig och kolla att det åteminstone finns på förkpackingen växtens botaniska namn, framställningsmetod, producenter och ursprungland. Man får också komma ihåg att äkta oljor oftast är dyra, de billiga varianter riskerar att vara kopior som framställde med kemikalier.

Mina tvålrecept består alltid av ett kilo fett och då blir dosering av eteriska olja ungefär 10-20 ml. Oljor som pressade ut av rötter, kvistar och bark - till exempel tea tree, eucaliptus, patchouli, rosalina osv - ger bättre resultat än oljor som framställes av citrus skal och blommor (citron, apelsin, rosa, jasmin, neroli osv).
Jag brukar blanda eteriska oljor med lite mjöl - rismjöl är toppen men vanlig vetemjöl funkar bra också - så att doften "fångas" i och den ska stanna kvar längre i tvålen. När tvålmassan når rands fas efter omrörning, tillsätter jag eteriska oljors blandning och forsätter röra långsamt med en sked förrän att hälla tvål i formen.

Aloe vera eller inte?

Om en deodorant roll-on kallas för Body-X Deo Roll-on Aloe Vera, vad tänker man att produkten innehåller? Aloe vera, sjävlklart!
Då granskar man närmare innehållsförteckingen: Aqua, aluminium chlorohydrate, steareth-21, steareth-2, Peg-8 distearate, paraffinum liquidum, parfum, Ppg-15 staryl ether, persea gratissima oil, triethyl citrate, allantoin, panthenol, triclosan, Bht, 2-bromo-2nitropopane-1, 3-diol, benzyl salicilate, citronellol, geraniol, hxyl cinnamic aldehyde, lilial, limonene, linalol. Så, har ni sett Aloe vera någonstans? Nej, det har ni nog inte...
Eftersom Aloe vera är en växt, om den finns i vilka kosmetika som helst i vilken form som helst (extrakt, gelè, jus o.s.v.), måste man skriva namnet på latin (Aloe vera, Aloe barbadensis) någonstans i innehållsförteckingen. Det står i lagen och det angår alla kosmetikas producenter inom Europa.Men vad är det som har hänt med min deodorant då? Om man vänder burken, hittar man förmodligen en förklaring. Där i finstilt står namnet på deodoranten igen Body-X Deodorant Roll-on "Aloe Vera". Ser ni skillnaden? Aloe Vera, inom citattecken, är bara namnet på produkten! Deodoranten heter "Aloe Vera" precis som jag heter "Patrizia Garzena" men den innehåller ingenting som har något med växten att göra. Företaget har använt en bekant och välrenommerad ingrediens bara till att locka konsumenter som inte kan innehållsförteckings språk!

Inspirerande böcker: "Bread matters" av A. Whitley

Det börjar alltid med en bok. Varje gång jag letar efter inspiration, råd, uppmuntran vänder jag alltid mig till en bok. Så har jag bestämt mig för att tipsa lite grann här på bloggen om böckerna som har varit en viktig upplevelse i mitt liv och av vilka andra kan kanske dra nytta.
Jag börjar med min älskade bok om bröd "Bread matters" av Andrew Whitley. Allting man behöver veta om brödet finns där och jag har uppskattat mest berättelsen om hur massproducerat bröd egentligen tillverkas. Man lär sig verkligen varför brödet som vi köper färdigbakat i plastpåsar kan bli så dåligt till smaklökar, hälsan och plånboken. Sedan får man en massa förnuftiga och praktiska råd till att baka alla sorter bröd: med surdeg, utan surdeg, med glutenfri mjöl, med socker och smör och fröer och frukt....
Även om jag har köpt många andra böcker om bröd efteråt, har jag verkligen Whitley att tacka för allt jag vet om ämnet. Hans bok har fått en alldeles speciell plats i min bokhylla och jag återvänder ofta till den till att få ny inspiration.

Lavendel

Jag åkte hem i Italien i början av juli. Den tredje upplagan av min bok om tvåltillverkning ska gå på tryck i hösten och jag fick delta i fotograferingen.
Temperaturen låg ständigt över 30 grader även på kvällerna, luften var fuktig och tung. Tågresor till och från Milano, med trasig air-conditioning och stinkande vagnar, drog mig direkt till minnes av den mardröm sommaren hade blivit för mig i de senaste åren. Min längta efter den svala, gröna, svenska naturen blev enormt, nästan odräglit!
Men trots hettan, föll det sig att besöket inte var så dåligt i alla fall. Pizzor och vänner gav bra stöd till min kropp och min själ. Och på köpet fick jag också plocka en massa lavendel ur min mammas trädgård! Växter vi satte för drygn tre år sedan har blivit gigantiska och de stod ut i full blom. Jag proppade min resväska full med de doftande blommorna och de torkar nu vid köks fönstret på väntan att komma till nytta. Jag tänker kanske laga lavendelolja till tvål eller salvor. Ni kommer snart att få se.... :)

Överfettning, vad är och hur fungerar det?

Eftersom oljor är de viktigaste ingredienserna i tvålen, brukar man ofta minska kaustiksodas mängd till att lämna kvar en viss del av fett i slutprodukten.
Det kallas för överfettning och målet är på så sätt att tillverka mildare tvålar.
Kaustiksodas rabatt varierar vanligtvis mellan 5 eller 9 procent och det räknas ut så här:
kaustiksodas totalmängd x (100 - rabatt) / 100

Om vi tar till exempel:
600 g olivolja
150 g kokosfett
250 g solrosolja

Först och framst ska man räkna ut den totala kaustiksodas mängden genom att multiplicera var och en oljors förtvålningstal med var och en oljors vikt. Det blir så här:
600 x 0,134= 80,4
150 x 0,184= 27,6
250 x 0,136= 34

80,4 + 27,6 + 34= 142 g total kaustiksoda

Om man vill tillverka en tvål med 6 procent sodas rabatt gör man så här:
142 x (100-6) / 100 = 142 x 94 / 100 = 133,48 gram kaustiksoda som blir 133.

Här kommer en lista över de vanligaste rabatterna:
Överfettning mellan 4 till 5% - shampoo (normal till fett hår)
Överfettning mellan 5 till 6% - dusch- badtvålar, hand- fottvålar
Överfettning mellan 5 till 7% - shampoo (tork hår)
Överfettning mellan 7 till 9% - ansikttvål, barntvål
Överfettning mellan 10 till 15% - 100% kokosfett tvålar eller tvålar som innehåller mer en 30% kokosfett

Personligt, föredrar jag att inte använda rabatter som är högre än 8% för att en kraftig överfettning kan göra tvål att härskna, särskilt om man förvara den i en fuktig, varm miljö. Men jag vet att det finns andra åsikter och det är säkert värt att prova ut.

Gråt inte över spillt kaffe...

Häromdagen tog jag en promenad i sommarängar och när jag återkom hem kände jag mig bara så utvilad och lycklig. Jag har bott här i sexton månader och jag tycker så mycket om att vara ute och flanera lederna fram till nya, okända ställen. Det är liksom en oändlig upptäckt, ett dopp i ren skönhet. Går eller cyclar man, får man ett helt annat perspektiv av landskapet. Man kan verkligen ta till sig naturen och bara vila i den. Underbart!
Men tyvärr, som britter säger, bitar verkligheten i ibland... Termosen jag hade med läckte och min vita bomullväska blev helt blöt med kaffe så att jag fick utföra en nödfallsåtgärd strax när jag kom hem.
Jag doppade omedelbart väskan i kolsyrat mineralvatten (som smakade citron :) men det funkade i alla fall!) och lade den i blöt i några minuter. Sedan gned jag rent tygg med händerna och lade väskan i blöt igen men efter att jag hade bytt ut mineralvatten med kalt, tvåligt kramvatten. Efter ett par timmar tvättade jag rent väskan i rinnande vatten. Underbart!
Batterier i min kamera upphörde innan jag hade kommit hem så ni inte fick se fläcken. Men ni kan väl få en bild av naturen jag vandrade i... :)
Förresten, kolsyrat mineralvatten rensar bort kaffes fläckar från ulltygg eller mattor också.

Midsommars (tvål)tårta

Det är så synd att ingen firar midsommar i mitt hemland! Man borde absolut börja göra det! Det är en dag för att hylla naturen och för att njuta av allt som är bäst i livet: sällskap, frihet, ljus, värme...
Jag tänker fira min del med en liten tårta. Av tvål, förstås! :) Glad midsommar till alla!

Myggakut!!

Myggar är här och de är många och superhungriga!! Den långa, kalla vintern och den kyliga våren har inte orkat att skrämma dem bort. Igår kväll tog jag med mig till skogen en liten sprayflaska med min mygglotion. Det är blixsnabbt att göra och det fungerar bra båda som skydd och som lindring medel. Jag blandar 1 dl vatten med 1 ts olja (solrosolja passar bra) i en flaska med spray munstycke och tillsätter 5 droppar av Kunzea ambigua eteriska olja och 5 droppar av Tea Tree (Melaleuca alternifolia) eteriska olja. Flaskan bör skakas ordentligt varje gång man vill använda lotionen så att olja och vatten blandas på riktigt.
Kunzea ambigua och Tea Tree är växter som finns i Australien och Tasmanien. De är båda naturliga bakteriedödande och sin aromatiska doft håller bort insekter.
Plus är kunzeaolja effektiv som lindrandemedel på bett. Eteriska oljor finns att köpa på nätet. Jag bevarar lotionen i kylskåpet och använder den inom 1-2 dagar.

En tvål att ta med till sjöss

Jag vet att jag inte har fantasi när det gäller tvålformer men faktum är att mina fyrkantiga lådor är så praktiska och bekväma att jag helt enkelt glömmer bort "finessen". Men nu är det ju sommaren och det går att leka lite grann med något nytt... Sandformer som jag har hittat i den gamla sandlådan som fanns i trädgården passar perfekt till min kokostvål.

kokostvål

Kokosfett är en magisk ingrediens för alla tvålmakare för att det bidrar till ett fluffigt, krämigt lödder men, eftersom det kan torka huden, försoker jag att inte tillsätta mer än 15-20% i mina recept. Det enda undantaget blir en sommartvål av 100% kokosfett jag brukar ta med mig vid stranden för att den rikligt löddrar sig även när användes i saltvattnet.
I morse tillverkade jag ett recept med
500 gram kokosfett
150 gram vatten
78 gram kaustiksoda

Jag lagade tvålen enligt den vanliga kallprocessen och, när massan blev tjöckare efter bara några sekunder jag hade börjat piska, tillsatte jag 5 ml lavandels eteriska olja.
Kokostvål är riktig vit och det passar så bra i den gulliga sandformer... :)
Till att göra en mildare tvål har jag räknat kaustiksoda av 15%. Kalkylet är så här: kokosfetts fasta värde 0,184 x 500= 92 x (100-15)/100 = 92 x 85 / 100= 78,2

Tänk på säkerhet innan ni börjar att laga tvål! Läs sidan under bloggens rubrik ordentligt och kom ihåg att inte variera en enda prick i receptet om ni inte har lärt er hur kaustiksoda räknas ut. Man hittar en förklaring om doseringen av kaustiksoda och detaljerade instruktioner om kallprocessen i tvålskolan här på bloggen.

Förtvålningstal - Saponification values chart

Till var och en olja finns ett förtvålningstal (Saponification value på engelska) som bestämmer hur mycket kaustiksoda behövs till att förändra till tvål ett gram av denna olja.
Till exempel, eftersom olivoljas förtvålningstal är 0,134, betydet det att man måste använda 0,134 kaustiksoda till att göra 1 gram av olivoljas tvål. Om man använder 1 kg olivolja, då blir det 0,134 x 1000= 134 gram kaustiksoda och så vidare.
Värden finns gruperade i tabeller som kan hittas i min bok Soap Naturally eller på nätet. Här kommer en kort sammanfattning.

Aprikoskärnolja (Prunus armeniaca) - 0,135
Avocado olja (Persea gratissima, P. americana) - 0,133
Bivax - 0,068
Candelillavax (Euphorbia cerifera) - 0,039
Druvkärnsolja (Vitis vinifera) - 0,129
Ister - 0,138
Gurkörtsfrön olja (Borago officinalis) - 0,134
Hasselnötolja (Corylus avellana) - 0,135
Hampfröolja (Cannabis sativa) - 0,135
Jojoba olja (Simmondia chinensis) - 0,059
Jordnöt (Arachis ipogaea)- 0,136
Jättenattljus (Oenothera biennis) - 0,133
Kakaosmör (Theobroma cacao) - 0,137
Kokosolja el. kokosfett (Cocus nucifera) - 0,184
Linfröolja (Linum usitatissimum) - 0,136
Macadamia (Macadamia integrifolia) - 0,136
Maisolja (Zea mays) - 0,136
Mango smör (Mangifera indica) - 0,133
Neem (Azadirachta indica) - 0,136
Nyponrosfrö (Rosa canina) - 0,132
Olivolja (Olea europea) - 0,134
Palmolja (Elaeis guineensis) - 0,142
Palmkärnolja (Elaeis guineensis)- 0,164
Pumpakärnolja (Cucurbita maxima. C. pepo) - 0,133
Rapsolja (Brassica napus, B. campestris) - 0,124
Ricinolja (Ricinus communis) - 0,128
Riskli (Oryza sativa) -0,130
Sesamolja (Sesamum indicum) - 0,133
Sheasmör, Karitè smör (Butyrospermum parkii) - 0,128
Solrosolja (Helianthus annuus) - 0,136
Sojaolja (Glycine max) - 0,133
Sötmandelolja (Prunus amygdalus v. dulcis) - 0,136
Svartvinbärskärnolja (Ribes nigrum) - 0,135
Tistelolja (Carthamus tinctorius) - 0,137
Valnötolja (Juglans regia) - 0,135
Vetegrodd (Triticum aestivum, T. vulgare) - 0,131

Så skapar man en tvål

Det är dags för lite matte men det inte kommer att bli farligt, lovar jag det!

Att dosera kaustiksoda
Att räkna ut kaustiksoda på rätt sätt är viktigaste när man skapar eller ändra ett recept och då måste man hålla koll på två avgörande faktorer:
1. typ av olja/fett man ska använda
2. vikt av olja/fett man ska använda

Till var och en olja finns ett fast värde (Saponification value på engelska eller förtvålningstal) som bestämmer hur mycket kaustiksoda behövs till att förändra till tvål ett gram av denna olja.
Till exempel är olivoljas fasta värde 0,134 och det betyder att det krävs 0,134 gram kaustiksoda till att förtvåla 1 gram av olivolja. Om man behöver räkna ut hur mycket kaustiksoda krävs till 1 kilo olivolja då måste man multiplicera 0,134 med 1000. Det blir 134 gram.

Om det finns olika oljor i ett recept, måste man räkna ut kaustiksoda till var och en och sedan lägga till alla siffror.
Om man vill tillverka en tvål som innehåller 600 gram olivolja, 150 gram kokosfett och 250 gram solrosolja så blir det kalkylet:
600 x 0,134= 80,4
150 x 0,184= 27,6
250 x 0,136= 34

80,4 + 27,6 + 34= 142 g kaustiksoda

Har man inte solrosolja hemma och därmed vill man byta ut den med rapsolja, då måste man räkna ut kaustiksoda till den nya oljan (rapsolja fast värde 0,124 x 250 gram = 31) och upprepa additionen.
80,4 + 27,6 + 31= 139 g kaustiksoda

Vanliga oljors fasta värden finns i inläggen "Förtvålningstal - Saponification values chart"

Att dosera vätska
Oljors vikt är den avgörande faktoren när man får beräkna vätskas mängd.
Tumregel i kallprocessen är att vätska måste vara en tredje del av oljors totalvikt och det räknas ut lätt genom att multiplicera 0,3 med vikten.
Tillverkar man 1 kilo oljor, blir det alltid 300 gram vätska (1000 x 0,3). Vätskan kan vara vatten, mjölk, te o.s.v.

Att reducera kaustiksodas mängd (superfatting)
Oljor är de viktigaste ingredienserna i tvålen så brukar man ofta minska kaustiksodas mängd till att lämna kvar en viss del av de i slutprodukten.
Det kallas för superfatting på engelska och målet är på så sätt att tillverka mildare, godare tvålar.
Kaustiksodas rabatt (lye discount på engelska) varierar vanligtvis mellan 5 eller 9 procent och det räknas ut så här:
hel kaustiksodas mängd x (100 - rabatt procent) / 100

Om vi tar receptet ovanpå:
600 g olivolja
150 g kokosfett
250 g solrosolja

Vet vi att kaustiksodas slutmängd är 142 gram. Om vi vill tillverka en tvål med 6 procent rabatt gör vi så här:
142 x (100-6) / 100 = 142 x 94 / 100 = 133,48 gram kaustiksoda som blir 133

NOTERA! Jag berättar om kaustiksodas rabatt också i inlägget "Överfettning, vad är och hur funkar det?". Oljors fasta värden finns istället i inlägget "Förtvålningstal - Saponification values chart".

Ingredienser: oljors underbara värld

Oljor är de viktigaste ingredienser i tvåltillverkning. Det är de som avgör om tvål kommer att bli mild eller sträv, hård eller mjuk och det är genom att blanda oljor på ett visst sätt att man kan skapa precis den tvål som anpassar sina behöv.
Om man bör skriva upp en lista av oljor, tänker man direkt på de som ligger i mataffärs hylla men det finns faktiskt hundratals andra sorter vilka en tvålmakare kan ta vara av.
Nästan alla växter som finns på jordklottet bär någon slags olja i sina fröer: nötter är de rikligaste och vanligaste men man kan även pressa olja ut de pyttelilla fröerna som finns i nypon eller i gurkörts ljusblåa blommor.
Vissa är dyra och tyvärr inte tillgängliga i vanliga butiker men i en genomsnittlig svensk mataffär finns det ofta tillräkligt utbud till att ha mycket roligt med.
Tack vare den stora intressen som svenskarna har för utländsk mat kan man köpa avocado-, linfrön-, mandel-, hasselnöt-, hamp-, druvkärn-, pumpakärn- eller makadamia- olja i många livsmedels kedjor runt omkring i landet. Blanda man lite av de här med olivolja, blir tvål riktig speciell!

Låt våren komma in

Eftersom min man är strandsatt i Italien på grund av flygkaoset, har jag bestämt mig för att satsa den här tråkiga eftermiddagen till att putsa fönster. Våren är på väg och det är så skönt när ljusen bara kan strömma in genom rena glasytor.
Till fönstretputs använder jag en enkel lösning med 1 liter ljumvarmt vatten, 2 ms. ättika (eller äpplecidervinäger) och 1 ms. rödsprit. Med en lättblött mikrofiberduk putser jag glasyta rent sedan torkar jag snabbt fönstret med kvälltidnings papper. Så smidigt och effektivt!

Vegetarisk eller inte?

I bland kan man råka på lustiga grejer om man börjar knäcka innehållsdeklarations kod på kosmetika! Ta till exempel tvålen "Sence soap collection" som jag har hittat idag i en ÖhB butik. "Does not contain lard", det innehåller inget talg står på paketet men, om man granskar närmare innehållsförteckningen upptäcker man att tvåls ingredienser består av Sodium tallowate (talg eller ister!!), cocoate (kokosfet) eller palm kernelate (palmkärnsfett) plus aqua (vatten), perfume, Sodium Chloride (salt), Cocamide DEA, Titanium dioxide (färgämen vit), Tetrasodium EDTA, Disodium Distyrbuphenyl DisulfonateHexyl Cinnamal.

Tvålen framställdes i Turkie maj 2009 för ett företag som ligger i Netherlands vilken importerade den i Sverige april 2010 efter en resa av tusental mil. Inte så vegetarian-friendly eller miljösmart eller hur? :)

Tänk på vattnet

En av de märkligaste konsekvenserna att använda hemtillverkat tvättmedel istället för det massproducerat är att man så småningom byter upp även sitt sätt att tänka.
Till en viss del är man tvungen att sluta ta saker för givna och att titta på samma, gamla saker i ett helt olikt sätt.
Innan jag började tillverka mitt eget tvättmedel, var förhållanden med min tvättmaskin varken uppmärksam inte särskilt trevlig: jag proppade den full med dåligsorterade grejer, låste dörren, öste inne tvättmedel, tryckte på knappen, punkt slut.
Jag hade väl andra högre, viktigare uppdrag att utföra än att ta hänsyn till en dum, snurrande maskin! Men jag fattade helt fel...
Man kan faktiskt spara pengar, hjälpa miljön och känna sig bättre också genom att bli medveten om hur en dum, snurrande tvättmaskin fungerar.

Ett bra sätt att börja med är att lära sig att en av de mest avgörande faktorerna som påverkar tvätts utgång är inte tvättmedel eller temperature utan vatten.
Ju hårdare vatten är desto mindre effektiv blir tvättmedel och man är tvungen att höga dosering till att nå samma resultat. Reglen gäller med alla tvättmedel, varken hemtillverkade eller inte.
I Sverige har ungefär 80% av hushållen mjuk vatten (d.v.s. mellan 0 till 4,9°dH)men lägen kan variera ibland även inom samma kommuns gränser. Var jag bor till exempel är vatten hårdare än i andra delar av kommunen och därmed kan jag räkna ut en högre mängd tvättmedel.
När man vet vattens hårdhet i sitt område kan man börja sperimentera med det flytande hemtillverkat tvättmedlet tills man blir nöjd med resultaten.
Här i mitt område får man vatten med medel hårdhet (7,5 i en band av 5,0-9,8°dH) och jag använder 1-2 dl flytande tvättmedel till vitt eller kulörta textilier. Till att sänka hårdhet och effektvisera tvåls jobb, tillsätter jag 1-2 ms. natriumbikarbonat(baking soda) och 1,5 dl äpplecidervinäger som mjukgörinsmedel. Oftaste ställer jag om temperaturen mellan 30-50° och väljer bort förtvätt. Kommuners webbsajter runt omkring Sverige kan ge upplysning om vattens hårdhet i olika område.

Kök v. labb?

Kommer ni ihåg innehållsförteckingen av Unilevers tvål jag citerade igår? Det stod så här: Sodium Tallowate, Sodium Palm Kernelate, Aqua, Glycerin, Parfum, Citrus Aurantium Dulcis Peel Oil, Sodium Chloride, Tetrasodium EDTA, Tetrasodium Etidronate, Alpha-Isomethyl Ionone, Benzyl Salicylate, Butylphenyl Methylproprional, Citronellol, Coumarin, Geraniol, Limonene, Linalool, CI 11680, CI 12490, CI 77891.

En officiell innehållsförtecking av min Medelhavet tvål skulle se ut så här: Sodium olivate, Aqua.
Och för Ister Tvål så här: Sodium tallowate, Sodium olivate, Aqua.

Ser ni den lilla skillnaden? :)

Inci, den hemliga koden

Enligt Eu-direktiv 76/788, måste alla ingredienserna som användes i kosmetikas tillverkning deklareras ordentligt och man bör säga att producenterna alltid har varit noggrana till att följa lagan. Problemet är att innehållsförteckingar på burkar och lådor skrivs faktiskt på ett främmande språk!
Förkortning INCI står för International Nomenclature of Cosmetics Ingredients och det är "lexicon" som man borde använda till att tolka kosmetikas innehållsdeklaration. Tyvärr är språket i Inci en grumlig, surrealistisk bladning mellan engelska, latin och tekniska begrepp som nästan ingen kan fatta.
Jag har tagit fram, till exempel, tvålen "Lux Beauty Moments" tillverkad av Unilever Sverige. På innehållsförtecking läser man så här: Sodium Tallowate, Sodium Palm Kernelate, Aqua, Glycerin, Parfum, Citrus Aurantium Dulcis Peel Oil, Sodium Chloride, Tetrasodium EDTA, Tetrasodium Etidronate, Alpha-Isomethyl Ionone, Benzyl Salicylate, Butylphenyl Methylproprional, Citronellol, Coumarin, Geraniol, Limonene, Linalool, CI 11680, CI 12490, CI 77891.
Ordet sodium använder med fast tvålar tillverkade med kaustisoda och det beskriver det alkaliska ämnet som har använts till att framställa tvål ur fettet vars namnet följer. Begreppet Sodium Tallowate, Sodium Palm Kernelate menar altså att tvålen har framställds av den kemiska reaktionen mellan kaustiksoda (sodium hydroxide på engelska) och respektive talg (tallow på engelska) palmkärnolja (palm kernel på engelska som blir det latinliknande palm kernelate). Eftersom ingredienser tas upp på listan i fallande ordning menar det att det finns mer talg i tvålen än palmkärnolja och mer palmkärnolja än vatten (aqua på latin) och så vidare. Fetter, kaustiksoda och vatten är de avgörande ingredienser i tvålen.
De andra som följer i innehållsförteckningen är tillsatser som användes i industriprocessade kosmetika till att bland annat förbättra konsistens eller att förstarka doft och färg. Citronellol, geraniol, limonene och linalool är, till exempel, doftämne som producenter måste deklarera i innehållsförteckningar för att de kan utlösa allergier.
Tetrasodium EDTA är istället en typisk kemisk tillsat som finns i många masstillverkade kosmetika och som består av etilene-diamine-tetracetate av tetrasodium. Studier om råttorna har visat att tetrasodium-ämne kan ge i bland hudinflammation och njursbesvär men sakliga bevis saknar fortfarande så att ämnet försätter att framställas och att blandas i produkter som konsumenter använder varje dag.
Färgämne deklareras istället med förtkortningen CI (Colour Index) plus en siffra som identifierar det kemiska/naturliga ämnet. CI 11680 står, till exempel, för ett ämne som heter 2-[(4-methyl-2-nitrophenyl)azo]-3-oxo-N-phenylbutyramide.....

Flytande tvättmedel

Tvålen, som katterna, har många liv! Den kan bearbetas och återvinnas i en massa olika sätt till att passa till olika hemsysslor. Att förvandla fast tvål till flytande tvättmedel är det smidigaste sättet att dra njuta av det naturliga alternativet i tvättmaskinen också. Man gör så här:
1. Tvålflingor
Först och framst bör man riva tvålen i små flingor. En matberedare, en rivjärn eller även en ostkvniv passar bra till jobbet.
Det går gärna jättebra att förbereda massor fligor i förväg. Man får bara hålla dem torka i glas- eller plast- burkar och använder dem när det behövs.

Olivtvåls flingor

2. Lite räkning
Tumregel är att räkna 1 del tvålflingor till 10 delar vatten (till exempel 100 gr flingor till 1 liter) men, beroende på vilken typ av tvål man använder, får vätskan justeras i bland till att nå rätt konsistens. I stor sett kan jag säga att om man använder vegetarisk tvål behöver vatten inte justeras men om man använder istertvål, kan en liten justering krävs.
3. Tillsätt kokande vatten
Jag koker up vattnet i kokaren, häller det i rostfria grytan och tillsätter tvålflingorna utan att röra. Genast ställer jag locket på grytan och låter den stanna några timmar eller över natten. Vattens värme borde vara tillräcklig hög att smälta tvålen men, om det inte blir så, man kan ställa grytan på plattan och värma upp lite mer. Lösningen måste inte koka up men det bara får bli riktigt varm och ge ut ångan. Akta för att tvålen, precis som mjölk, kokar snabbt över om plattan blir för varmt! När tvålen har smält, får den svalna.

Inne i grytan

Bärnsten i flytande form

4. Färdig!
När tvättmedlet har svalnat ordentligt, kan man testa konsistensen. Har lösningen blivit för tjock, tillsätter man lite kokande vatten och testar igen när tvålen har kylat. Processen kan upprepa tills man är nöjd med konsistensen. Jag gillar riktig gel-liknande konsisten, till exempel, för att jag tycker att det passar bäst min tvättmaskin.
Jag förvarar det flytande tvättmedlet i återvinnade plastflaskor eller burkar. Om rumtemperaturen är ganska låg, kan tvättmedel förtjocka igen men det krävs bara lite mer varmt vatten till att lösa problemet!

Färdig

5. Lite doft
Eteriska oljor kan sättas till tvättmedel till att ge lite god doft. Jag använder mest lavendel (Lavandula angustifolia) eller en blandning av Tee-tree (Melaleuca alternifolia) och pepparmynta (Mentha piperita). Jag har tappat beroende av starka, kommerciella doftar så en tesker eteriska olja per liter flytande tvättmedel räker till.

Vegetarisk hushållstvål

Om man inte vill använda ister till att tillverka sin hushålltvål, finns en vegetarisk variant som funkar lika bra. Olivoljan, kungen mellan alla ingredienser till tvåltillverkning, kan vara lösningen. Det här är en variant av min Medelhavet Tvål som innehåller en större mängd kaustiksoda och som är effektivare till att bortrensa smuts. Receptet går bra att bearbetas senare till flytande tvättmedel

1000 gr olivolja
142 g kaustiksoda
300 g vatten

Receptet tillverkas enligt den kalla processen som finns beskriven i min lilla tvålskola här på bloggen. Eftersom tvålen innehåller mer kaustiksoda än vanlig, passar den inte som badtvål.

Tänk på säkerhet innan du börjar att laga tvål! Läs sidan under bloggens rubrik ordentligt och kom ihåg att inte variera en enda prick i receptet om du inte har lärt dig hur kaustiksoda räknas ut. Man hittar en förklaring om doseringen av kaustiksoda i tvålskolan här på bloggen.

Ett litet kliv

Jag började intressera mig av tvåltillverkning för 10 år sedan bara för att jag tänkte att det var så roligt. Jag hade aldrig tänkt förrut att man kunde använda så massa olika, esotiska spännande ingredienser i sitt köket... Jag blev galen till att leta efter alla, möjliga oljor man kunde tänka sig: aprikoskärns olja, pumpafröns olja, ris olja och mango smör, kakao fett även gurkörtolja!
Att få titta närmare inne i naturens egen skafferi var en sådan oändlig, lärorik upplevelse vilken jag blev nästan beroende av! Så småningom lärde jag mig att var och en olja hade sin märkliga egenart och att man kunde njuta av den till fullo bara om man tog till sig konsten att skapa rätt blandningen. Jag började frossa med allting som stor om tvåltillverkning i bökerna och på nätet och det räkte aldrig till!
Tanken om konsekvenserna slog up plötsligt en dag medan mina tvåltillverknings glödande experimenter ligger i full fart.
Under den där perioden hade jag inte köpt en enda styck tvål i butiken utan jag nästan hade blivit självförsörjande med tvättmedel i badrummet, köket och tvättstugan. Vilken upptäckt hade jag gjort! Jag bara satt tyst och funderade...
Under några månader i rad hade jag varken köpt inte använt främmande kemikalier tillverkade av industrin fast jag hade bara valt naturens bästa ingredienser till att tvätta min kropp och mina kläder. Vad menade detta i ett bredare perspektiv då? Jo, det kunde kanske innebära att, tack vare mitt litet val, den globala konsumptionen av kemikalier borde ha sjunkit och mindre förpackingar borde ha producerats, mindre varor körts runt omkring i världen, mindre energi använts, mindre avfall lagts upp någonstans....
Kunde väl tvål rädda världen då? Kanske, kanske inte. Men jag kände att jag i alla fall hade börjat dra mitt strå till stacken och jag ville bara att forsätta med det.

Gammaldags ister hushållstvål

I mina trackter, någonstans vid Alpens kedja i Norrvästra Italien, har seden att tillverka tvål hemma funnits sedan mycket länge och den har kvarlevt nästan upp till 1970-talet när massproducerade, billiga tvättmedel började sprida sig runt omkring på landet. Varje år inför jul, efter att grisar på bondgårdar hade slacktas och köttet lagats till korvar av alla slags, rensade kvinnorna talgen genom att koka den upp i vatten och vinäger för ett par timmar. Grytan ställdes sedan utanför dörren i decembers gröna kylan så att det rena fettet kunde stiga upp till ytan och stelna. Då var den färska råvaran till tvåltillverkning redo! Man kokade fettet i luten för några timmar till den färdiga tvålen började dyka upp och kunde plockas ut med en sil. Det var en metod som påminnas dagens Het Process.
Tvålen pressades ihop i träformer och torkades för några veckor vid spisen. Den vita, ostliknande massan skulle bli så småningom ett tjockt, hårdt, grönbrunt tegel som rivades av i mindre bitar och användes till att rengöra människor och kläder.
Istertvål är ett bra,effektivt tvättmedel av vilken man kan dra njuta idag också. Receptet som följer är min personliga variant och det går att bearbeta efteråt till ett flytande tvättmedel.

Ister 500 gr
Olivolja 500 gr
Kaustiksoda 144 gr
Vatten 300 gr

Receptet tillverkas enligt den kalla processen som finns beskriven i min lilla tvålskola här på bloggen. Istertvålen innehåller mer kaustiksoda än vanlig och därmed passar den inte som badtvål tvärtom fungerar den kanonbra med smutsiga kläder.

Tänk på säkerhet innan du börjar att laga tvål! Läs sidan under bloggens rubrik ordentligt och kom ihåg att inte variera en enda prick i receptet om du inte har lärt dig hur kaustiksoda räknas ut. Man hittar en förklaring om doseringen av kaustiksoda i tvålskolan här på bloggen.

Allt finns redan i köket!

Köket är verkligen tvålmakares näste! Där finns alltid man behöver till att komma igång med produktionen utan att tomma plånboken med luxiga prylar. Mina grejer består av:
1 digitalvåg
1 rostfri stålgryta (min är 19 cm bred x 15 cm hög och den passar perfekt för 1-2 kg tvålmassan)
1 eldfast skål (Pirex eller Arcopal) när jag löser upp kaustisoda i vattnet
2 st. träbesticker eller vanliga rostfria besticker
1 hårdplast eller porcelin skål till att väga kaustiksoda i
1 stavmixer
1 termometer (min kommer ifrån en mejeri men en vanlig köktermometer räker till. Den får mäta upp till 100°C)

I bland använder jag också en slickepott i silikon och skålar i olika storlek.
Materialet måste tåla luten och värmen till att passa till tvåltillverkningen. Man måste därför undvika grejer som kan spricka, reagera, smälta liksom aluminiun, koppar, plåt, mjuk tunn plast, vanliga glas och tunn porcelin, gjutjärn, järn.

Prylar

Säkerhet kommer först

Jag har behandlat kaustiksoda vid tvåltillverkning i nästan tio år utan att något farligt har inträffats men jag har alltid varit noggrant till att skydda mig på rätt sätt. Jag har skaffat mig en säkerhet-kit som består av ett par gummihanskar, skyddsglasögon och en mask. Målet är att skydda ögon, hud, näs och halse från spillet och lutens ånga. Jag vet att det kan låta konstigt eller lite skrämmande vid början med man lär sig snabbt att det egentligen inte innebär större risker än att laga mat, klippa gräset, snickra och baka! Lite sunt förnuft räcker till, lovar det jag!

Säkerhet kit

Så tillverkar man tvål

Olivolja tvål är den enklaste till att börja med. Det krävs inte konstiga ingredienser och processen är lätt att lära sig. När man börjar tillverka tvål hemma, måste man absolut veta hur kaustiksoda behandlas och hur man får skydda sig. Jag har samlat alla informationer i sidan "Tvåltillverkning: läs här innan du börjar" som finns under bloggsrubrik. Läs det nu!

Medelhavet tvål ser ut så här:
1 kg extra vergine olivolja
128 g kaustiksoda
300 g vatten

Steg 1 - Att väga rätt. Jag börjar med att väga noggrant oljan i en rostfri, djup stålgryta sedan väger jag vatten i en eldfast glasskål. Jag klär på mig gummihanskar, skyddsglasögon och en mask och sedan väger jag mycket noggrant kaustiksoda i en annan, vanlig skål.

1. Vägning

Steg 2 - Kaustiksodalösning. Jag ställer den elfasta skålen inne i diskhon och, med gummihandskar, skyddsglasögon och mask kvar, häller jag kaustiksoda i vattnet undan för undan medan jag rör långsamt med en träsked. Vattens temperatur stiger up omedelbart under omrörning och ångan kan klia lite i halsen och i näsan men det är inget fara! Jag håller andan en liten stund och går iväg ett par minuter innan jag forsätter att röra lösningen. Sedan lämnar jag luten att kyla i diskhon och forsätter med oljan som får istället värma up.

2. Kaustiksoda lösas i vattnet

Steg 3 - Oljan får värma up, kaustiksoda får kyla ned. Jag ställer grytan på plattan och ser till att oljan värmer upp såsmaningom. Temperaturen får inte överstiga 45-50°C. så jag håller koll med en termometer. Luten får också nå ungefär samma temperatur och jag doppar gärna skålen ned i kall vatten till att sätta fart på processen.

3. Temperaturen kontrolleras

Steg 4 - Luten går inne i grytan. När sodalösningen och oljan har nått ungefär samma temperatur (45-50°C.), öser jag lösningen i grytan och börjar vispa med en stavmixer. Jag har kvar gummihanskar, skyddsglasögon och ansiktskydd på mig när jag blandar ingredienser.

4. Sodalösning går in

5. Skaka, röra, vispa...

Steg 5 - Äpplemoss konsistens eller rands fas. Jag vispar tvålmassan tills den börjar bli tjockare för att fett förtvålas. Efter cirka 5-10 minuter ska massan börja se ut som äpplemos. Man känner att ha nått rätt konsistens när man kan droppa lite massan på ytan och den ligger kvar ovanpå några sekunder innan det försvinner inne. Det ser ut nästan som en rand som stannar kvar ett ögonblick på tvåls yta.

Liksom äpplemos

Steg 6 - Inne i formen. När tvålmassan har nått rätt konsistens, häller jag den i en form av hårdplast. Jag anväder former som jag köpte på nätet för några år sedan men vardagliga hårdplastförkpackningar funkar likabra! Glasburkar, bredbar-ost skålar, matbehållare... det finns tusentals former omkring och det är så roligt att leta efter dem!

6. Inne i formen

Steg 7. Strax under täcket. Till sist, täcker jag formen med en filt till att fånga in värmen och låt tvålen vila ett dygn. Efter två eller tre dagar är tvål färdig att tas ur formen och att skära i biten. Om det sitter fast i formen, brukar jag ställa den i frysen på två timmar så att det blir lättare att släppa. Tvålen får mogna ordentligt på 4-6 veckor innan man kan använda den. På så sätt blir den hårdare och godare.

7. Night-night soap!

Kallprocessen, första kärlek

På italienska säger man att "första kärlek aldrig glommas bort" och det stämmer även i mitt förhållande med tvålen! Kallprocessen använde jag till att tillverka min första omgång av tvål och sedan har den alltid varit min favorit. Man får bara blanda alla ingredienser tillsammas i en viss ordning, hälla massan i en form, svepa formen in en filt och efter en dygn... ta-da!... tvålen är färdig.
Jo, man gnäller ibland för att det ska ta ytterligare några veckor - ungefär 4-6 - till att tvålen är ordentligt torkat men jag tycker att väntan tjänar sin lön i alla fall. Kallprocessen är så lätt att lära sig och det passar nyböriare perfekt.
Tvålen framställas av en kemisk reaktion mellan oljor och kaustiksoda som har blivit löst i vattnet. Reaktionen i själv framställer energin som räker till att förvandla ingredienser i ett nytt ämne som man kallas för tvål. Man måste bara se till att energin inte försvinner i luften utan att det håller kvar i formen.

Medelhavet tvål

Ägentligen våren är på väg! Idag kikar solen fram kökfönstret och det blåser ljummare och skönare där ute. Mitt olivolja tvål, som jag tillverkade för två veckor sedan, har torkat ut så snabbt att det kändes nästan färdigt. Jag har tillverkat mitt eget tvål i nästan tio år och experimenterat med en massa ingredieser men det här är absolut bästa. Extra vergine olivolja, vatten, kaustiksoda...inget annat. Det är så enkelt att göra, så väsentligt. Vill man lära sig att tillverka tvål? Då får man absolut börja med detta! Olivolja är kungen när det gäller tvåltillverkning och det har använts i tusentals år mellan Italien och Frankrike till att framställa savon de Marseille eller sapone di Savona. Jag har valt extra vergine den här gången därför att det doftar så himlagott men vanlig olivolja funkar likabra.

Medelhavet tvål