Eftersom min man är strandsatt i Italien på grund av flygkaoset, har jag bestämt mig för att satsa den här tråkiga eftermiddagen till att putsa fönster. Våren är på väg och det är så skönt när ljusen bara kan strömma in genom rena glasytor.
Till fönstretputs använder jag en enkel lösning med 1 liter ljumvarmt vatten, 2 ms. ättika (eller äpplecidervinäger) och 1 ms. rödsprit. Med en lättblött mikrofiberduk putser jag glasyta rent sedan torkar jag snabbt fönstret med kvälltidnings papper. Så smidigt och effektivt!
söndag 18 april 2010
lördag 17 april 2010
Vegetarisk eller inte?
I bland kan man råka på lustiga grejer om man börjar knäcka innehållsdeklarations kod på kosmetika! Ta till exempel tvålen "Sence soap collection" som jag har hittat idag i en ÖhB butik. "Does not contain lard", det innehåller inget talg står på paketet men, om man granskar närmare innehållsförteckningen upptäcker man att tvåls ingredienser består av Sodium tallowate (talg eller ister!!), cocoate (kokosfet) eller palm kernelate (palmkärnsfett) plus aqua (vatten), perfume, Sodium Chloride (salt), Cocamide DEA, Titanium dioxide (färgämen vit), Tetrasodium EDTA, Disodium Distyrbuphenyl DisulfonateHexyl Cinnamal.
Tvålen framställdes i Turkie maj 2009 för ett företag som ligger i Netherlands vilken importerade den i Sverige april 2010 efter en resa av tusental mil. Inte så vegetarian-friendly eller miljösmart eller hur? :)
Tvålen framställdes i Turkie maj 2009 för ett företag som ligger i Netherlands vilken importerade den i Sverige april 2010 efter en resa av tusental mil. Inte så vegetarian-friendly eller miljösmart eller hur? :)
fredag 16 april 2010
Tänk på vattnet
En av de märkligaste konsekvenserna att använda hemtillverkat tvättmedel istället för det massproducerat är att man så småningom byter upp även sitt sätt att tänka.
Till en viss del är man tvungen att sluta ta saker för givna och att titta på samma, gamla saker i ett helt olikt sätt.
Innan jag började tillverka mitt eget tvättmedel, var förhållanden med min tvättmaskin varken uppmärksam inte särskilt trevlig: jag proppade den full med dåligsorterade grejer, låste dörren, öste inne tvättmedel, tryckte på knappen, punkt slut.
Jag hade väl andra högre, viktigare uppdrag att utföra än att ta hänsyn till en dum, snurrande maskin! Men jag fattade helt fel...
Man kan faktiskt spara pengar, hjälpa miljön och känna sig bättre också genom att bli medveten om hur en dum, snurrande tvättmaskin fungerar.
Ett bra sätt att börja med är att lära sig att en av de mest avgörande faktorerna som påverkar tvätts utgång är inte tvättmedel eller temperature utan vatten.
Ju hårdare vatten är desto mindre effektiv blir tvättmedel och man är tvungen att höga dosering till att nå samma resultat. Reglen gäller med alla tvättmedel, varken hemtillverkade eller inte.
I Sverige har ungefär 80% av hushållen mjuk vatten (d.v.s. mellan 0 till 4,9°dH)men lägen kan variera ibland även inom samma kommuns gränser. Var jag bor till exempel är vatten hårdare än i andra delar av kommunen och därmed kan jag räkna ut en högre mängd tvättmedel.
När man vet vattens hårdhet i sitt område kan man börja sperimentera med det flytande hemtillverkat tvättmedlet tills man blir nöjd med resultaten.
Här i mitt område får man vatten med medel hårdhet (7,5 i en band av 5,0-9,8°dH) och jag använder 1-2 dl flytande tvättmedel till vitt eller kulörta textilier. Till att sänka hårdhet och effektvisera tvåls jobb, tillsätter jag 1-2 ms. natriumbikarbonat(baking soda) och 1,5 dl äpplecidervinäger som mjukgörinsmedel. Oftaste ställer jag om temperaturen mellan 30-50° och väljer bort förtvätt. Kommuners webbsajter runt omkring Sverige kan ge upplysning om vattens hårdhet i olika område.
Till en viss del är man tvungen att sluta ta saker för givna och att titta på samma, gamla saker i ett helt olikt sätt.
Innan jag började tillverka mitt eget tvättmedel, var förhållanden med min tvättmaskin varken uppmärksam inte särskilt trevlig: jag proppade den full med dåligsorterade grejer, låste dörren, öste inne tvättmedel, tryckte på knappen, punkt slut.
Jag hade väl andra högre, viktigare uppdrag att utföra än att ta hänsyn till en dum, snurrande maskin! Men jag fattade helt fel...
Man kan faktiskt spara pengar, hjälpa miljön och känna sig bättre också genom att bli medveten om hur en dum, snurrande tvättmaskin fungerar.
Ett bra sätt att börja med är att lära sig att en av de mest avgörande faktorerna som påverkar tvätts utgång är inte tvättmedel eller temperature utan vatten.
Ju hårdare vatten är desto mindre effektiv blir tvättmedel och man är tvungen att höga dosering till att nå samma resultat. Reglen gäller med alla tvättmedel, varken hemtillverkade eller inte.
I Sverige har ungefär 80% av hushållen mjuk vatten (d.v.s. mellan 0 till 4,9°dH)men lägen kan variera ibland även inom samma kommuns gränser. Var jag bor till exempel är vatten hårdare än i andra delar av kommunen och därmed kan jag räkna ut en högre mängd tvättmedel.
När man vet vattens hårdhet i sitt område kan man börja sperimentera med det flytande hemtillverkat tvättmedlet tills man blir nöjd med resultaten.
Här i mitt område får man vatten med medel hårdhet (7,5 i en band av 5,0-9,8°dH) och jag använder 1-2 dl flytande tvättmedel till vitt eller kulörta textilier. Till att sänka hårdhet och effektvisera tvåls jobb, tillsätter jag 1-2 ms. natriumbikarbonat(baking soda) och 1,5 dl äpplecidervinäger som mjukgörinsmedel. Oftaste ställer jag om temperaturen mellan 30-50° och väljer bort förtvätt. Kommuners webbsajter runt omkring Sverige kan ge upplysning om vattens hårdhet i olika område.
torsdag 8 april 2010
Kök v. labb?
Kommer ni ihåg innehållsförteckingen av Unilevers tvål jag citerade igår? Det stod så här: Sodium Tallowate, Sodium Palm Kernelate, Aqua, Glycerin, Parfum, Citrus Aurantium Dulcis Peel Oil, Sodium Chloride, Tetrasodium EDTA, Tetrasodium Etidronate, Alpha-Isomethyl Ionone, Benzyl Salicylate, Butylphenyl Methylproprional, Citronellol, Coumarin, Geraniol, Limonene, Linalool, CI 11680, CI 12490, CI 77891.
En officiell innehållsförtecking av min Medelhavet tvål skulle se ut så här: Sodium olivate, Aqua.
Och för Ister Tvål så här: Sodium tallowate, Sodium olivate, Aqua.
Ser ni den lilla skillnaden? :)
En officiell innehållsförtecking av min Medelhavet tvål skulle se ut så här: Sodium olivate, Aqua.
Och för Ister Tvål så här: Sodium tallowate, Sodium olivate, Aqua.
Ser ni den lilla skillnaden? :)
tisdag 6 april 2010
Inci, den hemliga koden
Enligt Eu-direktiv 76/788, måste alla ingredienserna som användes i kosmetikas tillverkning deklareras ordentligt och man bör säga att producenterna alltid har varit noggrana till att följa lagan. Problemet är att innehållsförteckingar på burkar och lådor skrivs faktiskt på ett främmande språk!
Förkortning INCI står för International Nomenclature of Cosmetics Ingredients och det är "lexicon" som man borde använda till att tolka kosmetikas innehållsdeklaration. Tyvärr är språket i Inci en grumlig, surrealistisk bladning mellan engelska, latin och tekniska begrepp som nästan ingen kan fatta.
Jag har tagit fram, till exempel, tvålen "Lux Beauty Moments" tillverkad av Unilever Sverige. På innehållsförtecking läser man så här: Sodium Tallowate, Sodium Palm Kernelate, Aqua, Glycerin, Parfum, Citrus Aurantium Dulcis Peel Oil, Sodium Chloride, Tetrasodium EDTA, Tetrasodium Etidronate, Alpha-Isomethyl Ionone, Benzyl Salicylate, Butylphenyl Methylproprional, Citronellol, Coumarin, Geraniol, Limonene, Linalool, CI 11680, CI 12490, CI 77891.
Ordet sodium använder med fast tvålar tillverkade med kaustisoda och det beskriver det alkaliska ämnet som har använts till att framställa tvål ur fettet vars namnet följer. Begreppet Sodium Tallowate, Sodium Palm Kernelate menar altså att tvålen har framställds av den kemiska reaktionen mellan kaustiksoda (sodium hydroxide på engelska) och respektive talg (tallow på engelska) palmkärnolja (palm kernel på engelska som blir det latinliknande palm kernelate). Eftersom ingredienser tas upp på listan i fallande ordning menar det att det finns mer talg i tvålen än palmkärnolja och mer palmkärnolja än vatten (aqua på latin) och så vidare. Fetter, kaustiksoda och vatten är de avgörande ingredienser i tvålen.
De andra som följer i innehållsförteckningen är tillsatser som användes i industriprocessade kosmetika till att bland annat förbättra konsistens eller att förstarka doft och färg. Citronellol, geraniol, limonene och linalool är, till exempel, doftämne som producenter måste deklarera i innehållsförteckningar för att de kan utlösa allergier.
Tetrasodium EDTA är istället en typisk kemisk tillsat som finns i många masstillverkade kosmetika och som består av etilene-diamine-tetracetate av tetrasodium. Studier om råttorna har visat att tetrasodium-ämne kan ge i bland hudinflammation och njursbesvär men sakliga bevis saknar fortfarande så att ämnet försätter att framställas och att blandas i produkter som konsumenter använder varje dag.
Färgämne deklareras istället med förtkortningen CI (Colour Index) plus en siffra som identifierar det kemiska/naturliga ämnet. CI 11680 står, till exempel, för ett ämne som heter 2-[(4-methyl-2-nitrophenyl)azo]-3-oxo-N-phenylbutyramide.....
Förkortning INCI står för International Nomenclature of Cosmetics Ingredients och det är "lexicon" som man borde använda till att tolka kosmetikas innehållsdeklaration. Tyvärr är språket i Inci en grumlig, surrealistisk bladning mellan engelska, latin och tekniska begrepp som nästan ingen kan fatta.
Jag har tagit fram, till exempel, tvålen "Lux Beauty Moments" tillverkad av Unilever Sverige. På innehållsförtecking läser man så här: Sodium Tallowate, Sodium Palm Kernelate, Aqua, Glycerin, Parfum, Citrus Aurantium Dulcis Peel Oil, Sodium Chloride, Tetrasodium EDTA, Tetrasodium Etidronate, Alpha-Isomethyl Ionone, Benzyl Salicylate, Butylphenyl Methylproprional, Citronellol, Coumarin, Geraniol, Limonene, Linalool, CI 11680, CI 12490, CI 77891.
Ordet sodium använder med fast tvålar tillverkade med kaustisoda och det beskriver det alkaliska ämnet som har använts till att framställa tvål ur fettet vars namnet följer. Begreppet Sodium Tallowate, Sodium Palm Kernelate menar altså att tvålen har framställds av den kemiska reaktionen mellan kaustiksoda (sodium hydroxide på engelska) och respektive talg (tallow på engelska) palmkärnolja (palm kernel på engelska som blir det latinliknande palm kernelate). Eftersom ingredienser tas upp på listan i fallande ordning menar det att det finns mer talg i tvålen än palmkärnolja och mer palmkärnolja än vatten (aqua på latin) och så vidare. Fetter, kaustiksoda och vatten är de avgörande ingredienser i tvålen.
De andra som följer i innehållsförteckningen är tillsatser som användes i industriprocessade kosmetika till att bland annat förbättra konsistens eller att förstarka doft och färg. Citronellol, geraniol, limonene och linalool är, till exempel, doftämne som producenter måste deklarera i innehållsförteckningar för att de kan utlösa allergier.
Tetrasodium EDTA är istället en typisk kemisk tillsat som finns i många masstillverkade kosmetika och som består av etilene-diamine-tetracetate av tetrasodium. Studier om råttorna har visat att tetrasodium-ämne kan ge i bland hudinflammation och njursbesvär men sakliga bevis saknar fortfarande så att ämnet försätter att framställas och att blandas i produkter som konsumenter använder varje dag.
Färgämne deklareras istället med förtkortningen CI (Colour Index) plus en siffra som identifierar det kemiska/naturliga ämnet. CI 11680 står, till exempel, för ett ämne som heter 2-[(4-methyl-2-nitrophenyl)azo]-3-oxo-N-phenylbutyramide.....
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
